Länk: RAS (Rasspecifika Avels Strategier)
Länk: Raskompendium
domarkompendium-australian-shepherd.pdf (skk.se)
DNA-tester
Med DNA tester kan man idag utesluta om en hund genetisk har eller kan vara bärare av flera sjukdomar.
Här är
några av de sjukdomar som man kan testa på Australian Shepherd. Många hundar är genetiskt fria genom att dess föräldrar är testade (genom arv).
MDR1-gene defect (MDR1)= Överkänslighet
mot vissa nervmediciner.
Hereditary cataract (HSF4)=Ärftlig katarakt (ögonsjukdom som liknar gråstarr)
Progressive retinal atrophy (prcd-PRA)=Näthinnesjukdom
Collie eye anomaly (CEA)=Ögonsjukdom
Neuronal Ceroid Lipofuszinosis (NCL)=Neurologisk sjukdom
Degenerative Myelopathy (DM)=Neurologisk
sjukdom
Man markerar sjukdomarna med +/+ (clear)om hunden är fri från sjukdomen, med +/- (carrier) om hunden är bärare av genen eller -/- om hunden har sjukdomen gentiskt.
Rasstandard
URSPRUNGSLAND/HEMLAND: USA
ANVÄNDNINGS-OMRÅDE: Vall-, boskaps- och vakthund
NKU-KLASSIFIKATION: Grupp 1
BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
Trots rasnamnet är Australian Shepherd inte en australisk ras. Rasnamnet kommer sig av att man i västra USA, i början på 1900-talet, började kalla de mycket skickliga fårhundar som kom med den stora importen av får från Australien, för Australian Shepherd.
HELHETSINTRYCK:
Rasen skall vara en intelligent arbetshund med utpräglad vakt- och vallningsinstinkt, en god kamrat och ha kraft att arbeta en hel dag. Den skall vara välbalanserad, något längre än hög och av medelstorlek. Hanhundens kroppskonstitution skall ha en maskulin framtoning utan att för den skull vara grov. Tiken skall ge ett feminint intryck utan att vara finlemmad. Färgerna är många och färgteckningen mycket individuell. Rasen skall vara uppmärksam och livlig, smidig och vig, solid och muskulös utan att vara klumpig.
VIKTIGA MÅTT-FÖRHÅLLANDEN:
Mätt från bröstbenet till bakdelen av låret och från manken till marken skall Australian Shepherd vara något längre än hög.
UPPFÖRANDE OCH KARAKTÄR:
Rasen skall vara intelligent, aktiv och med jämnt humör. Den skall vara vänlig och sällan grälsjuk. Den kan vara något reserverad mot främlingar.
HUVUD:
Huvudet är välskuret, kraftigt och torrt. Storleken skall stå i proportion till kroppen.
SKALLPARTI:
Sedda från sidan skall skallens och nospartiets plan vara parallella och av samma längd. Skallen skall vara flat eller svagt välvd och nackknölen får vara svagt framträdande.
STOP:
Stopet skall vara medeldjupt och tydligt markerat.
ANSIKTE:
Nostryffel:
Nostryffeln skall hos blåmelerade (bluemerle) och svarta hundar ha svart pigment. Hos rödbrunmelerade (red livermerle) och rödbruna (red liver) skall pigmentet på nostryffel och läppar vara brunt. På de melerade hundarna är det tillåtet med små opigmenterade fläckar på nostryffeln. Dessa får dock inte överstiga 25% av nostryffelns storlek på hundar över ett års ålder.
Nosparti:
Nospartiet skall vara lika långt som, eller något kortare, än skallens längd. Nospartiet skall avsmalna något från basen mot nostryffeln och nosspetsen skall vara avrundad.
Käkar/tänder:
Saxbett, men även tångbett accepteras. Tänderna skall vara fulltaliga, starka och vita. Tänder, som till följd av skada saknas eller är avbrutna skall ej påverka bedömningen.
Ögon:
Ögonen skall vara mandelformade, varken utstående eller insjunkna. Uttrycket skall vara uppmärksamt, intelligent, intensivt och alert. Blicken skall var intensiv men vänlig. Ögonfärgen kan vara brun, blå, bärnstensfärgad eller kombinationer av dessa färger, även fläckar och marmorering tillåts. Blåmelerade och svarta hundar skall ha svarta ögonkanter. Rödbrunmelerade och rödbruna hundar skall ha bruna ögonkanter.
Öron:
Öronen skall vara trekantiga, av medelstorlek och måttligt tjocka samt vara högt ansatta på skallen. När hunden är uppmärksam bärs de resta med övertippade spetsar eller efter skallens sidor s.k. rosenöron.
HALS:
Halsen skall vara kraftig och av medellängd med något välvd nacke. Den skall vara väl ansatt i skulderpartiet.
KROPP:
Rygglinje: Ryggen skall vara plan och stark från manken till höftbenen. Rygglinjen skall var stadig och plan även när hunden rör sig i snabbt trav.
Kors: Korset skall vara måttligt sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall inte vara bred men djup. Den djupaste punkten skall nå till armbågen. Revbenen skall vara väl välvda och långa, varken tunnformade eller platta.
Underlinje: Buklinjen skall vara måttligt uppdragen.
Svans: Svansen skall vara rak, eller medfödd stubbsvans, som inte skall överstiga ca 10 cm längd.
FRÅN OCH MED DEN FÖRSTA JANUARI 1989, ÄR SVANSKUPERING FÖRBJUDET I SVERIGE.
EXTREMITETER:
FRAMSTÄLL:
Helhetsintryck: Benen skall vara raka med stark, måttligt kraftig benstomme, som skall vara mer oval än rund.
Skulderblad: Skuldrorna skall vara långa, flata, väl tillbakalagda och ganska tätt ansatta.
Överarm: Överarmen skall ha ungefär samma längd som skulderbladet och närmast bilda en rät vinkel mot detsamma.
Underarm: Frambenen skall vara lodräta ställda.
Mellanhand: Mellanhanden skall vara medellång och endast lätt vinklad.
Framtassar: Tassarna skall vara ovala, kompakta, slutna och med väl välvda tår. Trampdynoma skall vara tjocka och spänstiga.
BAKSTÄLL:
Helhetsintryck: Bakställets bredd skall vara lika med bredden i fronten. Vinkeln mellan bäckenben och lårben skall motsvara vinkeln mellan skuldra och överarm.
Knäled: Knäleden skall vara väl vinklad.
Has: Hasleden skall vara måttligt vinklad. Hasorna skall vara korta, lodrätt ställda och parallella sedda bakifrån.
Baktassar: Som framtassar.
RÖRELSER:
Rörelserna skall vara fria, jämna och smidiga. I trav skall rörelserna vara snabba, välbalanserade och täcka mycket mark. Benen skall röra sig rakt och parallellt, när farten ökar närmar sig benen kroppens mittlinje. Rasen skall var mycket vig och snabbt kunna ändra riktning eller rörelsemönster.
PÄLS:
Pälsen skall vara rak eller vågig, medellång på kroppen och måttligt längre i man och krage, vilka skall vara mer framträdande hos hanhundar än tikar. Pälsen skall var kort och slät på huvudet, öronen, på frambenens framsidor samt på hasorna. På baksidan av frambenen och låren skall pälsen bilda måttligt långa behäng.
Pälsstruktur: Pälsen skall vara måttligt grov och vädertålig. Underullens kvantitet varierar med klimatet.
Färg: Blåmelerad (blue merle), svart, rödbrunmelerad (red livermerle), rödbrun (red liver), alla med eller utan vita tecken och/eller tan-tecken. De olika färgerna har ingen inbördes rangordning. Den opigmenterade hud, som ger vit krage, skall inte nå längre bak än till manken. Vitt får förekomma på halsen, som del av eller som hel krage, som bläs, på nospartiets nedre del samt på bröst och ben. Det vita på huvudet skall inte dominera och ögonen skall omges av färg och pigment. Mätt från en horisontal linje vid armbågen får det vita från kroppens underdel nå högst 10 cm upp på buksidoma. Pälsfärgen hos melerade hundar mörknar med tilltagande ålder.
STORLEK/VIKT:
Mankhöjd: Hanhund 51-59 cm, tik 46-54 cm
Hundens kvalitet är viktigare än ett exakt mankhöjdsmått.
FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och felets art skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
ALLVARLIGA FEL:
Alla tecken på skygghet, rädsla eller aggressivitet
Stånd- eller hängöron
Otypisk pälskvalitet
Pigmentlösa fläckar på nostryffeln, vilka överstiger 25% av nostryffelns storlek, på hundar som är över ett års ålder.
DISKVALIFICERANDE FEL:
Underbett. Överbett större än 4 mm. I ett för övrigt korrekt bett skall mittre incisiver som inte möter i sax- eller tångbett inte bedömas som underbett.
Vita fläckar i det färgade partiet mellan manke och svans, samt på kroppens sidor. Detta gäller inom samtliga färgvarianter.
TESTIKLAR:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
Dela den här sidan